When the going gets tough, the tough get going...

Denna dag var fylld med utmaningar, men på något sätt så har jag lyckats att få en riktigt bra dag i alla fall. Det börja med att jag och Alva hade försovit oss. Jag hade nämligen lovat att mat skulle stå på bordet när min underbara sambo skulle komma på lunch kl 11:00. Nu var klockan nästan 10. Vi kanske hade en chans och se "Unge greve Drakula" på TV under Alvas första mål som består av välling. Detta har blivit lite av en rutin nu när jag varit pappa"ledig". När blöjbyten, påklädning, matning av välling och avsnittet var slut (får kanske erkänna att det är jag som uppskattar TV delen i vår morgonrutin mest) så var klockan 10:30. Jag tänker: - Får snabbt fixa till falukorv och mackaroner. Dukar och inser att ketchupen är slut. - Skiiit! Får ringa och be min underbara sambo köpa på vägen. När jag ringde var hon precis på väg att ta i ytterhandtaget. När jag förklarade vad som hade hänt, tittade hon på mig så där: "Du har allt haft en rätt slapp morgon va?" Underbar som hon är, så låtsades hon att det gick precis lika bra utan ketcup. När falukorvarna var färdigbrända så börjar jag med 3 minuters mackaronerna.
- Faaaaan de är slut! Nu var det kokta fläsket stekt! Hade ingen annan utväg än springa fort som fan till Coopen för att inhandla allt det som saknades (inklusive snus som hade tagit slut medans jag och Alvis hade myst). Trots allt detta, så hann vi med en mysig kopp kaffe innan min underbara sambo var tvungen att gå tillbaka till sitt jobb. Puh.

Fint väder. Ringer min syrra och frågar om hon vill bada någonstans. Japp! Klocka 12:30 vid Lille Viktor. Ingen mening att stressa. Damdamdamdam shiiiiit klockan är 11:50!!! Klockan 12:45 anländer jag. Gud vad jag fick stressa, men väl där så händer detta...

Alvis försöker ta av sig sin våta T-shirt...men blir intresserad av något annat...

Som ni förstår...så väl där var det en riktig höjdare!

En sådan höjdare att Alvis bara vägra att sova middag, dvs då jag skulle träna.

Envis som jag är så satte jag henne i hennes säng, och tränade bredvid. Blev ju i alla fall gjort.

19:30 skulle vi till min syter igen och fira hennes mans födelsedag. Lugnt, det är långt dit. Ja ni förstår... bara ca 20 minuter sen :-( Ledsen syrran...,. ska jobba på det. :-)

Det som jag vill säga att en sådan här dag skulle vem som helst som inte är tuff nog bara tänka:

- Nää, nu skiter jag i allt och bara ser på TV eller något. Tänk vad de skulle missat, för kalaset var trevligt som resten av alla dagens äventyr.

God Bajs.